Om ni har barn runt 9 månader kanske ni känner igen det? Jag hade nyss babyträff här hemma där alla är runt 9 månader och alla sa samma sak: de har blivit så mammiga och gnälliga. Då tog jag fram Trotsboken som stod i bokhyllan, och visst, det största trotset kommer just runt 9 månader. Det är fortfarande väldigt jobbigt att vår snälla lilla Neda plötsligt blivit ganska jobbig, men samtidigt är det lite lättare när man vet att det är precis så det ska vara nu och så är det alltid skönt att få lite tips på hur man ska bete sig till exempel när hon är så klängig. Så här börjar kapitlet om 9-månaderstrotset i boken:

 

 

Längre fram står:

 

 

I boken skriver de också att det är bra att bli irriterat på barnet när det är gnälligt för de till exempel vill nå en leksak,men vi låter barnet kämpa själv för att nå den, då vi liksom puttar ut barnet ur boet, precis som fågelföräldrar gör. Det står även att det är vanligt att barnet nu får sömnproblem och om det redan sover dåligt blir det ofta värre. Suck!

 

 

 

Boken Har i slutet av kapitlet en lista över vad som är bra att tänka på:

• Barnet blir ofta mycket otåligt och frustrerat strax innan det lär sig krypa.
• "Andra avnavlingen" sker nu - barnet blir mer självständigt.
• Det är vanligt att barnet är passionerat förälskat i föräldrarna. Det är klängigt, mest på den som står för den dagliga omvårdnaden.
• Klängigheten och den stora kärleken kan vara irriterande. Men ju mer du bejakar klängigheten desto snabbare går den över. Långa lek- och klängstunder leder till större fridfullhet.
• Självklart blir man arg och irriterad ibland på barnet som älskar intensivt och handgripligt. Visst har man rätt att sätta stopp för hårda nypor och vassa tänder. Då lär sig barnet att i en bra och levande relation tar man det lite lagom. Genom att hålla sig barnet lite ifrån sig hjälper man barnet att frigöra sig.
• Till den som för tillfället känner sig ratad: på lite sikt accepterar alltid barnet den som älskar det och ger det tid. 
• Ilska och gnällighet är en del av barnets stora kärlek. Det är normalt att barnet förvandlas från solstråle till skrikhals nu. 
• Som förälder är man barnets första vägvisare. Det innebär att man både ska bejaka kärleken men även sätta stopp.

 

I julas fick jag en bok som heter Trotsboken av Malin Alfvén och Kristina Hofsten. Efter en ovanligt kinkig och gnällig eftermiddag samt kväll bestämde jag mig för att kika i boken som jag bara precis bläddrat lite i tidigare. Neda brukar vara lätt att natta och om hon protesterar så är det mest lite gnäll, idag däremot var det hysteriskt skrik. Efter många om och men somnade hon och sover som tur är fortfarande. Men man kan inte låta bli att undra om allt är som det ska - mår hon bra eller är detta kanske någon typ av fas? Enligt Trotsboken kan det vara den så kallade 6 månader språnget. Boken kallar det för relationssprånget därför att barnet nu börjar sätta sig själv i relation till andra. Om föräldrarna går in i ett annat rum så försvinner de. Barnet blir tydligen blygare i denna fasen och kan ha svårt att somna och sova lugnt med risk för mardrömmar. Ja, där har jag nog svaret på hennes beteende den senaste tiden. Det boken rekommenderar är att man tydligt visar för barnet att man inte överger det. Skönt att få en rimlig förklaring på hennes beteende, jag blev minst sagt orolig när jag inte kände igen min dotter. Nu tror jag inte hon är sjuk längre - hon går bara igenom en av alla de faser hon ska ta sig igenom. Nu hoppas jag ändock på en lugn natt!