De starka moderskänslorna har jag minst sagt känt av nu på morgonen - nervös och till och med lite illamående. Det låter ju som om jag vore orolig, men det är jag inte. Jag vet att Neda kommer att ha det hur bra som helst hemma hos mormor och morfar i helgen, men jag är så himla ovan vid att inte ha henne vid mig hela tiden. Det kommer vara nyttigt för oss båda i helgen, men det kommer nog vara tuffast för mig. Nu sitter jag i alla fall på tåget på väg mot Stockholm samtidigt som mannen är på väg mot Italien och Neda i bilen med mormor på väg hem till dem. Björn är ska på grabbhelg och jag tjejhelg. Jag ska till Anneline vars man också ska till Italien med grabbgänget. Medan jag är uppe i Stockholm passar jag på att träffa några vänner. Mammas kusin som typ är lika gammal som mig kommer möta upp mig på centralen för en fika, sedan blir det hem till Anneline och imorgon på dagen medan Anneline springer tjurruset ska jag träffa bästa Mia som nu bor i Stockholm. Förhoppningsvis blir det utgång imorgon kväll om inte Anneline inte är alldeles för trött efter loppet. Det kommer i vilket fall bli en superbra helg, det känner jag på mig.